från en vän.
Jag trodde att jag hade de bästa vännerna på jorden. Jag var nöjd, men vissa dagar kändes det som om det saknades någon eller någonting. Jag visste inte vad eller varför det kändes som det gjorde. Jag visste inte hur jag skulle få svar på detta så jag försökte förskjuta denna tanke och känsla. Men sen kom du.
Jag fick direkt svar på vad det var jag hade saknat. En knäpp, men så go och underbar tjej som du. Det var det jag behövde. En tjej som kunde släppa loss lika mycket som jag. En tjej som jag kunde skratta åt, jag var ju van vid att alltid vara den som fick alla att skratta och må bra. Jag visste inte att du fanns såpass närma. Jag vet inte hur jag kunde vara så blind och inte märka det tidigare. Jag kanske var rädd att släppa in nya människor för att förlora de gamla. Men en dag öppnade jag upp det, jag lät dig komma in i mitt liv och jag förstår idag att det var bland det bästa jag gjort i hela mitt liv hittills. Jag har aldrig förr trivts så bra med någon vän som jag gör nu. Jag är så avslappnad, glad och positiv inför allt. Tack vare att jag lärt känna en vän som du. Allt som krävdes var att lära känna dig. Det finns så många tjejer i min ålder som har stress inför kärleken. De säger att dem behöver någon som finns där. Jag var likadan förut, tills jag träffade dig. Det var då jag insåg att man inte behöver vara så besatt av att ha någon som man kan älska och vara i ett förhållande med, så länge man har en vän man alltid kan prata med, skratta med och bara känna sig trygg med. Jag tror att samhället ser mig som en ny person. Jag var bra då, men bättre nu. Nu vågar jag göra precis vad jag vill, jag vågar säga nej till fler saker och jag vågar vara helt crazy när jag känner för det. För jag behöver inte känna mig ensam.
Jag hade aldrig haft en vän som haft lika stor familj vilket ledde till att de inte förstått principen med pengar och att dela lika. Jag hade aldrig haft en vän som brytt sig om sin familj så som jag gör vilket ledde till att jag på något sätt kände mig dum när jag då gjorde det. Jag hade aldrig vågat stanna hemma för att jag hade varit rädd för att missa något.
Men sen kom du. Du fick mig att inse att det är jag som haft rätt i alla år. Det är inte jag som gjort fel eller tyckt fel. Du har också stor familj, du bryr dig så mycket om din familj – mer än vad jag gör. Du är så respektfull och omtänksam mot alla människor som förtjänar det. Du har en trygghet i dig som spridit sig till mig. Du har hjälpt mig att bli en starkare människa. Jag vågar mer, jag vågar nästan allt. Jag går min egen väg nu. Jag vågar. Tack vare dig.
Min oväntade vänskap med dig förändrade hela mig, mitt liv och min syn på saker och ting. Jag antar att jag är skyldig dig ett stort tack!
Sandra Kripe, du är den modigaste människan jag känner. Jag vill bli mer som du. Man kan aldrig vara för bra.
du är bäst! <3
